Det är skillnad mellan att samtala och att samarbeta

Båda länderna har främlingsfientliga partier, i Norge finns Framstegspartiet och i Sverige
Sverigedemokraterna. Enligt Hagtvet är det dock stor skillnad mellan dessa partier. Båda är
främlingsfientliga, men Framstegspartiet har sina rötter i nyliberala och konservativa
värderingar, som en gång ”Ny Demokrati” i Sverige medan Sverigedemokraternas rötter finns
i Nazismens värdegrund (detta framgår även av den vitbok partiet själv har publicerat).
För att förstå skillnaden måste man enligt Hagtvet gå tillbaka i historien till andra världskriget
och tiden därefter. Norge var ockuperat av Hitlers Tyskland, det var inte Sverige även om
man gjorde eftergifter åt tyskarna såsom att tyskarna fick använda Sveriges järnvägar.
Under ockupationen i Norge var Vidkun Quisling regeringschef mellan 1942 till 1945. Han
hade 1933 bildat Nasjonal Samling, NS som efter några år närmade sig nationalsocialismen.
Men man fick bara stöd i områden där klassmotsättningarna var skarpa, norska folket såg
Quisling som en landsförrädare och efter kriget dömdes han till döden och avrättades 1945.
Under tiden efter kriget gjorde norrmännen upp med nazismen och det är inte möjligt att tala
om nazismen och eller att delta i politiken med sådana värderingar.
Under 1930-talet fanns många i Sverige som sympatiserade med Tyskland och Hitler. De var
till övervägande del välbeställda personer och många tillhörde överklassen. När Hitler
förlorade och det uppdagades vilka avskyvärda brott som begåtts av nazisterna tog flertalet
avstånd. Dock fortsatte till exempel Per Engdahl sin propaganda för nazismen, på 1980-talet
gjorde sig vit makt rörelsen känd och under 1990-talet bildades Sverigedemokraterna. Enligt
Hagtvet gjorde man i Sverige aldrig upp med nazismen efter andra världskriget och det gör
till exempel att företrädare för Sverigedemokraterna för några veckor sedan kunde inbjuda till
födelsedagsfirandet av Nazitysklands inträde i Polen 1939. Det hade aldrig kunnat ske i
Norge.
Föredraget väckte många frågor hos publiken. En undrade om det var bra att isolera
Sverigedemokraterna eller om man skulle tala med dem. Hagtvet var mycket tydlig; vi lever i
en demokrati och i demokratierna möts olika åsikter och diskuteras. Dock sa han det är
skillnad på att samtala och samarbeta. Någon i publiken sa att han försökt samtala med
Sverigedemokraterna, men att de hela tiden gled undan. Hagtvet svarade att det är bara att
fortsätta och argumentera, att finna fakta att använda i argumentationen och att motverka
samhällsproblem som bristande integration av flyktingar med andra medel än etnisk
nationalism. Någon i publiken frågade efter Anders Behring Breivik – han är helt isolerad
ingen är intresserad av vad han säger, blev svaret.
Ett tankeväckande och intressant föredrag!