Mathias Cederholm, är disputerad i historia vid Lunds Universitet. Han har undervisat och forskat vid Historiska institutionen, och undervisat vid utbildningen i Europastudier, vid LU, och har hållit kurser i bl.a. omvärldsanalys och historia. Han har också mångårig erfarenhet som skribent i en rad tidskrifter och som föreläsare i ämnen kring historia och internationell politik. Hösten 2019 var han även gästlärare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Våren 2019 bistod han kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet” med en kartläggning av MIK-material och -metoder i Sverige.

Under 2017 medverkade Mathias Cederholm att bygga upp Facebook-gruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning” ämnad för en mer ingående diskussion och informationsutbyte kring (det digitala) informationssamhällets utmaningar. Fokus i gruppen ligger på den debatt som pågår kring ”fake news”, filterbubblor, postsanning, näthat, sociala mediers funktionssätt, behovet av en utökad digital källkritik och liknande. En målsättning har varit att knyta samman diskussioner inom journalistik, skolvärld, forskarsamhället m.m.

Ett exempel på vilka trollen är nämner Mathias: Klimatförnekare, vaccinationsmotståndare, ”stop the steal”-trumpister, putinister och andra med den gemensamma nämnaren att de agerar faktaresistent och attackerar vetenskap, forskning och demokratiska institutioner. Inte minst i sociala medier. Det är dock inte ifrågasättandet i sig han vänder sig emot, understryker Mathias Cederholm.

– Att ifrågasätta etablerade sanningar är vetenskapens själva livsluft. Men här drivs de av andra syften än sanningssökande, förklarar han. Målet kan i stället vara det direkt motsatta – att genom rena lögner sprida misstro mot demokratin och dess institutioner.

Det var med Trumpvalet 2016 som spridningen av konspirationsteorier, ”alternativa” fakta och angreppen på massmedierna kom i gång på allvar. Redan då anklagade Trump motståndarsidan för valfusk. Och listningar på hans lögner kom upp i flera tusen. Då vaknade också den offentliga debatten här i Sverige om de digitala mediernas roll för vår verklighetsbild. Medie- och informationskunnigheten, ”MIK” på forskarspråk, fick en allt viktigare roll i läroplanen och skolundervisningen.

Det var med Trumpvalet 2016 som spridningen av onspirationsteorier, ”alternativa” fakta och angreppen på massmedierna kom i gång på allvar. Redan då anklagade Trump motståndarsidan för valfusk. Och listningar på hans lögner kom upp i flera tusen. Då vaknade också den offentliga debatten här i Sverige om de digitala mediernas roll för vår verklighetsbild. Medie- och informationskunnigheten, ”MIK” på forskarspråk, fick en allt viktigare roll i läroplanen och skolundervisningen.

Fakta och vetenskap var inte längre givna. De måste nu börja försvaras, insåg Mathias Cederholm. Från ord gick han så till handling – och bildade tillsammans med ett gäng eldsjälar 2017 den ideella Facebookgruppen ”Källkritik, fakenews och faktagranskning”. Från arbetshörnan i hemmet länkar han där dagligen forskningsrapporter och artiklar inom MIK och debatterar med gruppens nu över 25 000 följare.

Mathias Cederholm betonar att han i grunden har en positiv syn på de sociala mediernas betydelse för yttrandefriheten, demokratin och mångfalden.

– Krigsövergrepp bortom mediernas strålkastare avslöjas. Utsatta personer och grupper bildar globala nätverk. Minoriteter, patientgrupper, folk med specialintressen möts och sprider förståelse, larmar om skandaler och orättvisor, exemplifierar han.

Han avbryter sig och riktar i stället uppmärksamheten mot datorskärmen. En fråga han ställt på Twitter om en forskningsrapport får nu svar från Elsa Widding, ingenjör, profilerad klimatdebattör och författare – och sedan valet 2022 ledamot i riksdagen för Sverigedemokraterna. Ett och annat ögonbryn höjdes när hon från talarstolen avfärdade vår tids ödesfråga med att ”talet om klimatkris saknar vetenskapligt stöd”.

– Elsa Widding går in för att förvirra och undergräva förtroendet för forskningen. Hon ägnar sig åt ren vetenskapsförnekelse, enligt alla ledande

Många vetenskapsförnekare vet att deras pseudovetenskap inte håller och undviker därför att debattera mot den samlade sakkunskapen. Det är ett kännetecken, förklarar Mathias Cederholm.

Ett annat karaktärsdrag för konspirationsteoretiker är att de vanligen lyfter fram en utvald enstaka forskningsrapport, utan att nämna att den går tvärsemot den samlade vetenskapliga bilden. Så kallad cherrypicking, säger Mathias Cederholm. Ofta visar sig rapporten vara underkänd eller kritiserad för feltolkad statistik.

”Forskningsläget” däremot är avgörande och visar helhetsbilden som det råder konsensus om inom vetenskapsämnet. Efterhand som nya fakta tillkommer justeras forskningsläget.

”Falsk balans” är en annan vanlig fälla som en debatt kan fastna i:

– Det uppstår om en vetenskapsförnekare ges samma tyngd som en forskare i en debatt, utan kunniga motfrågor från en påläst journalist. Att jorden är platt blir då lika giltigt som att den är rund. Den enes sanning är väl lika mycket värd som den andres?

– Nej! Det kallas kunskapsrelativism. Vetenskapen utgör inte en sanning bland alla andra, inskärper Mathias Cederholm. Balans i en debatt anser han uppstå först när en klimatförnekare som Elsa Widding ställs mot en stor grupp klimatforskare.

Vetenskapen, med sin prövande metod, kan därför hamna i retoriskt underläge gentemot tvärsäkra åsikter även om de senare inte har något alls på fötterna, enligt Mathias Cederholm, och citerar filosofen Bertrand Russels berömda ord från 1900-talets mitt: ”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.”

 Medielogiken och de sociala mediernas klickstyrning premierar karismatiska, övertygande demagoger som därför syns mer jämfört med en lågmäld, eftertänksam forskare.

Andra kännetecken på nättroll? De gör hellre personangrepp än argumenterar i sak – skiljer inte på sak och person, provocerar för att skapa konflikt, för inte ärliga konstruktiva samtal, misstolkar medvetet och håller sig inte till ämnet, säger Mathias Cederholm.

Blir han inte uppgiven inför all faktaresistens, all fake news och alla troll på sociala medier. Diskuterar man inte bara för döva öron?

– Nej, svarar Mathias Cederholm. De som syns och hörs mest är de med starka åsikter och kan vara svåra att nå med fakta. De andra 80 procenten gör inte mycket väsen av sig, men är desto mer lyhörda, visar en undersökning om Facebook.

Tala med trollen!

1. Lågaffektivt bemötande!

Troll lever på känslor som ilska och förvirring, för att locka mer publik – inte på att vinna en argumentation. Diskutera i stället lugnt, vänligt och sakligt utan personangrepp. Bli inte troll själv.

1. Nå de tysta läsarna

Riktiga troll är fast i sin tro och går inte att ”nå”. Däremot publiken, de tysta läsarna. Tipsa om bra källor som beskriver rådande forskningsläge, inte bara enstaka rapporter. Och kvalitativ journalistik grundat på pressetiska regler. Undvik att hamna i försvarsställning.

1. Mata inte trollen!

Anmäl regelbrott till det sociala mediet. Kopiera med en skärmdump eller foto. Ha helst med tid, datum och avsändare. Och blockera dem efter att där ha publicerat skälet bakom.