2017

Molekyler är små saker. Mycket små. Men det finns också sådana som är stora. Mycket stora. En sådan är DNA-
molekylen. Några DNA-molekyler är 2½ meter! Men vi kan inte se den med blotta ögat. Det krävs ett
elektronmikroskop. Professor emeritus Gunnar Selstam numera boende i Hunnebostrand, men som forskare
verksam vid Umeå universitet, har ägnat en stor del av sin forskning åt DNA. Det var från det arbetet han hämtat
grunden till sitt anförande vid senaste föreläsningen i Lyssna och Lärs arrangemang i förra veckan. Det blev en
spännande och uppskattad seans inför ett 50-tal lyssnare.

Klargörandet av DNA-strukturen tillhör kanske ett av de största forskningsresultaten i världen. Den
klargjordes på 1950-talet av Watson och Crick och belönades 1963 med Nobelpris i fysiologi. DNA-
molekylen är alltså mycket lång och den innehåller ett antal olika kvävebaser. Ordingen av dessa baser utgör
den så kallade genetiska koden.
I människans och i de flesta andra levande organismers cellkärnor finns ett antal kromosomer, som var och
en innehåller två DNA-molekyler, som kan sägas vara spegelbilder av varandra. Antalet kromosomer är
artspecifika – människan har 46 stycken - vilket utmärker arten människa (Homo Sapiens). Vid bildandet av
äggceller och spermier delas kromosomerna så att varje äggcell och spermie kommer att innehålla halva
antalet kromosomer. För människans del 23 stycken. Vid befruktningen slås en spermie och en äggcell ihop
och ett befruktat ägg innehåller åter således 46 kromosomer. Varje kromosom innehåller DNA med ett antal
gener, hos människa finns ca 20 000 gener, men de 46 kromosomerna är olika så alla innehåller inte alla
gener. Varje gen består av ett antal kvävebaser. Generna kommer att påverka de egenskaper som vi har fått
med oss från våra föräldrar. I dagligt tal säger vi att vi ärver olika egenskaper.
Gunnar Selstam visade hur en DNA-molekyl kan påverkas av olika faktorer i en forskarmiljö. Det går att ta
bort gener eller att sätta dit nya gener. Flertalet av oss har hört talas om genmodifierade grödor och även
kloning – där fåret Dolly troligen är det mest kända - och det är här titeln på Gunnar Selstams föredrag blir
viktig – DNA-manipulation på gott och ont.
Idag finns DNA-register som gör att vi kan se vår släkthistoria långt tillbaka i tiden. DNA är också viktigt i
dagens polisarbete – det räcker inte att döma en brottsling om hans eller hennes DNA överensstämmer med
DNA från brottsplatsen, men det går att fria om det inte stämmer.