Ja, vad annat skall man säga efter Lyssna och Lärs berättarkväll i torsdags med Stefan Edman! Granitsalen i Kulturhuset Hav och Land/Folkets Hus i Hunnebostrand har 174 sittplatser och bara något tiotal var obesatta när föreningens ordförande Jan Lännergren hälsade kvällens föreläsare välkommen! Därmed intog arrangemanget silverplatsen bland de föreläsnings-/berättarkvällar föreningen arrangerat under sin snart treåriga historia.

Det var en för många en ny Stefan Edman, som tog sig an uppgiften att berätta om den bild av Bohuslän han fått under arbetet med sin senaste i hans långa rad av böcker, ”Världens sjunde skönhet BOHUSKUSTEN förr och nu” som nyss utkommit. De flesta har hittills i huvudsak mött Stefan Edman då han med glöd och

entusiasm agerat i samhällsfrågor och då i första hand klimatfrågorna men också i andra stora livsfrågor på
bl.a. det religiösa fältet. Här mötte de nu en man som med frejdigt humör berättade om det landskap som sett honom födas och där han letat upp och nu kunde ge en bred berättelse om spännande och kuriösa händelser.

Inledningsvis gav professor Olle Thörnquist, Gravarne, en resumé över tidigare utgåvor av böcker som berättar om landskapet Bohuslän från den tid då det hette Ranrike (norr om Uddevalla) och Älvsyssel (söder om landskapsmetropolen) till Bagahu(u)s efter namnet på fästningen i Kungälv som det skrevs 1319, senare skrivet Bahus. Böckerna med detta tema är många, men Edmans bok, som han skapat tillsammans med fotografen Jan Töve, ger en gedigen bild av det Bohuslän vi ser runt oss idag. Och det tas av skrivaren av dessa rader emot med stor glädje. Den känslan är jag nog inte ensam om.
En poäng vi i Lyssna och Lär gläder sig åt i samband med våra arrangemang är möjligheterna till dialog mellan föreläsare och publik. Denna gång tog Stefan Edman tillfället att kalla fram skepparen på passagerarfartyget Soten, Göran Hahne, guidningar vilket resulterade i ett intressant åsiktsutbyte om värdet av information om lokalhistoria och lokala förhållanden i allmänhet. Särskilt värdefullt är detta i landskap som Bohuslän, med en omfattande turism, som skapar både stora möjligheter, men också problem. Problem som bör kunna reduceras genom information om bredden på vad man har att erbjuda, inte minst på kulturområdet. Göran Hahne år känd för sina guidningar under rundturer med Soten.

Hummer - kommunikation

Föreläsningen hölls av Malin Skog, som 2008 disputerade i Lund för att förstå hur och när humrar kommunicerar. Det är en form av kemisk kommunikation, som hos många andra leddjur och vattenlevande djur.

Att Malin valde hummer för sin forskning motiverade hon med att hummer har ett kommersiellt värde, att den europeiska hummern (den som finns från Strömstad till Kullen) är relativt outforskad medan amerikanska hummern är väl studerad. Kräftdjur är relativt vanliga studieobjekt och lätta att använda för forskare.

Hon berättade lite allmänt om den europeiska hummern. Den är beroende av vattnets salthalt och temperatur. Den lever inte gärna på ren sand- eller lerbotten utan vill ha stenar och klippskrevor. Man vet inte hur gammal en hummer kan bli, troligen mer än 50 år. Den största man fått upp var 75 centimeter lång och vägde fem kg. Hon sa också att hummerfisket minskar tillgången.

För att skilja en hane och en hona ska man titta på det främsta benparet. Hos hanen är de kalkiga och förbenade, medan de hos honan är små. Honan är också lite bredare i slutet av ryggskölden. Parningen sker när honan ömsar skal. Hon söker då beskydd hos en hane och kryper in i hans bo och lägger sig under honom. Han producerar då ett spermapaket som läggs på honans undersida. Ungefär ett år efter parningen har äggen bildats och befruktas då. Dessa befruktade ägg bär hon ytterligare ett år innan de släpps ut i havet som yngel eller larver.

Ynglen är mycket aggressiva och äter ofta upp varandra. De simmar runt två till fyra veckor innan de går ner till botten och gräver ner sig. Det är nästan omöjligt att få syn på hummeryngel. Malin beskrev hur de letat vid flera olika tillfällen utan att lyckas. De behöver ha växt till sju-åtta centimeter innan man kan hitta dem. Larverna har många olika färger. Ynglens beteende gör det mycket svårt att odla hummer även om man gör försök både i England och utanför Smögen. Man vet inte heller hur lång tid det tar för en hummerlarv att bli könsmogen och möjlig att fiska.

Syftet med Malins avhandling var att ta reda på hur den europeiska hummern kommunicerar. Från studier av amerikans hummer visste man att det handlade om kemisk kommunikation med feromoner. Dessa finns i urinen. Urinen släpps ut vid utandningen. När hummern andas uppstår en gälström som kan bli sju kroppslängder lång. Den släpps ut vid den stora antennens bas. Vi den lilla antennens bas sitter luktorganet – hummerns näsa.

Malin kunde visa att de känner igen en fiende genom kommunikationen och när honan söker en hane använder hon detta igenkänningssätt. Med hjälp av teknisk apparatur kunde Malin avleda urinen så att den inte kom ut i vattnet, då kände den andra hummern inte igen motståndaren. Ingen kommunikation hade skett. Därigenom kunde Malin konstatera att det fanns tydliga bevis för att kommunikation skedde genom urinen. Hon slog också ut luktsinnet med destillerat vatten. Det visade sig då att hannen var beroende av att känna lukt, men honan var inte lika beroende av detta. En slutsats är att hannen måste känna igen honan med hjälp av lukten för att parningen ska ske.

De flesta försök gjorde Malin genom att släppa ner två humrar i ett litet akvarium. De började då slåss med varandra och hon kunde se vilken av dem som blev den som vann – den som dominerade. Genom att göra om försöket med samma humrar kunde hon avgöra om de kände igen varandra och den som förlorat första gången var då inte lika benägen att slåss.

Andra försök gjordes med två hannar, en hane och en hona och två honor. Varje försöksserie var mellan tio och sju gånger. Det visade sig att honorna var betydligt mer aggressiva än hannarna. När hon hade en hane och en hona vann vanligen honan, men om hannen vann gav hon sig och lät sig paras med den hannen. På så sätt upptäcktes att humrar också kunde para sig med skal. Innan visste man ju att det var när honan ömsade skinn som parning skedde.

Hon gjorde också några försök med en europeisk och en amerikansk hummer. Den amerikanska hummern dominerade. Som svar på en fråga från publiken sa hon att en amerikansk och en europeisk hummer kan para sig, men avkomman blir infertil. Ytterligare en risk med att den amerikanska hummern invaderar våra vatten. Som svar på en annan fråga sa hon att om två av honans 10 000 ägg överlever kommer antalet humrar att vara konstant.

 ”Men varför presterar pojkar sämre i skolan?”

Föreläsningen med Marcus Svensson handlar om de växande skillnaderna mellan pojkars och flickors skolresultat och vilka faktorer som kan ligga bakom utvecklingen.

Utgångspunkten är att pojkar som grupp idag i genomsnitt:

• har lägre meritvärden,
• får sämre läsförståelse,
• är överrepresenterade bland elever som inte når gymnasiebehörighet,
• och oftare hamnar i konflikter eller tappar motivationen i skolan.

Föredraget försöker förstå varför utvecklingen ser ut så och betonar att frågan är mer komplex än enkla förklaringar om ”lathet” eller ”bristande disciplin”.

Några centrala teman i föredraget

Skillnader i mognad och skolans struktur

Marcus Svensson lyfter ofta fram att pojkar i genomsnitt mognar senare än flickor, särskilt när det gäller språk, koncentration och impulskontroll. Samtidigt har skolan blivit allt mer teoretisk, språkburen och stillasittande, vilket kan missgynna många pojkar.

Läsningens betydelse

Ett återkommande tema är läskrisen bland pojkar. Många pojkar läser mindre på fritiden än flickor, vilket påverkar:

• ordförråd,
• koncentration,
• skrivförmåga,
• och möjligheten att tillgodogöra sig undervisning i nästan alla ämnen.

Föredraget kopplar därför pojkars skolresultat starkt till förändrade medievanor, datorspel, korta informationsflöden och minskat bokläsande.

Motivation och identitet

Marcus Svensson diskuterar också hur vissa pojkar utvecklar en kultur där det inte anses ”coolt” att vara studiemotiverad. Grupptryck och normer kan göra att pojkar ibland distanserar sig från skolarbete för att passa in socialt.

Skolans förändring

Föredraget tar även upp hur dagens skola ställer stora krav på:

• självständigt arbete,
• planering,
• ansvarstagande,
• och lång koncentration.

Elever som har svårt med struktur eller mognad riskerar därför att hamna efter tidigt.

Risker på längre sikt

En viktig del av resonemanget handlar om konsekvenserna. Pojkar som misslyckas i skolan löper större risk för:

• arbetslöshet,
• psykisk ohälsa,
• socialt utanförskap,
• kriminalitet,
• och svårigheter att etablera sig i vuxenlivet.

Föredraget argumenterar därför för att frågan inte bara handlar om skolan utan om hela samhällets framtid.

Möjliga lösningar som brukar lyftas

• Tidiga stödinsatser
• Ökad satsning på läsning
• Mer rörelse och variation i undervisningen
• Tydligare struktur och vuxennärvaro
• Fler manliga förebilder i skolan
• Ökad förståelse för olika sätt att lära

Grundtonen i föredraget verkar vara att pojkars svårigheter måste tas på allvar utan att det ställs mot flickors framgångar. Målet är inte att sänka kraven utan att skapa en skola där fler elever lyckas.

Marcus Svensson

Marcus Svensson är föreläsare och samhällsdebattör med särskilt fokus på skola, lärande och ungas utveckling. I sina föreläsningar tar han ofta upp frågor kring pojkars skolresultat, motivation, läsning och hur dagens samhällsförändringar påverkar barn och unga.

Han är känd för att diskutera varför många pojkar presterar sämre i skolan än flickor och vilka konsekvenser detta kan få – både för individen och samhället i stort. Genom att kombinera forskning, samhällsanalys och konkreta exempel vill han skapa förståelse för hur skolan kan utvecklas för att fler elever ska lyckas.

Ett återkommande tema i hans arbete är betydelsen av:

• läsning och språk,
• tydliga vuxna förebilder,
• motivation och självkänsla,
• samt skolans roll för att motverka utanförskap.

Marcus Svensson lyfter ofta vikten av att se hela människan bakom resultaten och betonar att skolans uppgift inte bara handlar om kunskap utan också om att skapa framtidstro och delaktighet för unga människor.